När vintermörkret sänker sig över Sverige märker många av oss att energin tryter och humöret dalar. Samtidigt är det en biologisk förändring som sker i kroppen – produktionen av det livsviktiga D-vitaminet minskar drastiskt när solen försvinner bakom moln och horisont i månader i sträck. D-vitamin, som ofta kallas för ”solskensvitaminet”, spelar en avgörande roll för vår hälsa, men hur påverkas vi egentligen när solen lyser med sin frånvaro?

I den här artikeln utforskar vi vad som händer i kroppen under årets mörka månader. Vi tittar närmare på varför vintrarna i Norden är särskilt utmanande, hur D-vitaminbrist kan påverka både kropp och sinne och vilka grupper som är särskilt utsatta. Dessutom får du veta hur du kan kompensera för solbristen med hjälp av kost och tillskott, och vi spanar även in på framtidens innovationer inom området. Följ med och lär dig mer om solbrist, D-vitamin och hur vi kan ta hand om oss själva när ljuset försvinner.

Solskenets roll i D-vitaminproduktionen

När solens strålar träffar huden startar en unik process i kroppen där D-vitamin bildas. Det är framför allt UVB-strålningen från solen som sätter igång produktionen, och den största delen av det D-vitamin vi behöver får vi faktiskt genom solljuset snarare än från kosten.

Under sommarhalvåret räcker det ofta med att vistas ute en kort stund varje dag med bar hud för att fylla på kroppens D-vitamindepåer.

Men när solen står lågt på himlen, som under vinterhalvåret i Norden, blir UVB-strålningen för svag och produktionen av D-vitamin i huden minskar eller upphör helt. Det gör solljuset till en avgörande faktor för att vi ska kunna upprätthålla tillräckliga nivåer av D-vitamin, något som blir extra tydligt under årets mörkaste månader.

Norden i mörker – varför är vintrarna extra tuffa?

I Norden sjunker solen lågt på himlen under vinterhalvåret och dagarna blir extremt korta, särskilt i de norra delarna där polarnatt kan innebära total avsaknad av solljus i veckor.

Detta gör att vi under flera månader får betydligt mindre UVB-strålning, den våglängd av solljus som krävs för att huden ska kunna bilda D-vitamin. Samtidigt tillbringar många mer tid inomhus på grund av kylan, vilket ytterligare minskar exponeringen för dagsljus.

Den kombinerade effekten av långa mörka perioder och begränsad utomhusvistelse gör att nordbor löper större risk för D-vitaminbrist än människor i sydligare länder, där solsken är mer tillgängligt året runt. Detta kan påverka både energinivåer och allmänt välbefinnande under vintermånaderna.

Hur påverkas kroppen av D-vitaminbrist?

D-vitaminbrist kan påverka kroppen på flera sätt, både fysiskt och psykiskt. Eftersom D-vitamin är avgörande för kroppens förmåga att ta upp kalcium, kan långvarig brist leda till svagare skelett och i allvarliga fall sjukdomar som benskörhet hos vuxna eller rakit hos barn.

Även musklernas funktion kan försämras, vilket kan ge trötthet, muskelsvaghet och ibland värk.

Forskning har dessutom sett kopplingar mellan D-vitaminbrist och ökad risk för infektioner, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Många upplever därför att de känner sig tröttare och mer energilösa under vinterhalvåret när nivåerna av D-vitamin ofta sjunker. Bristen påverkar alltså både kroppens fysiska hälsa och det allmänna välbefinnandet.

Immunförsvaret och vintermånadernas utmaningar

Under vintermånaderna utsätts vårt immunförsvar för särskilda påfrestningar. Solens frånvaro leder till minskad D-vitaminproduktion i huden, vilket kan påverka kroppens förmåga att försvara sig mot infektioner. D-vitamin spelar en viktig roll i regleringen av immunförsvaret; det hjälper bland annat till att aktivera de vita blodkroppar som bekämpar virus och bakterier.

När nivåerna sjunker ökar risken för att drabbas av luftvägsinfektioner, som influensa och förkylning, vilka är särskilt vanliga under de mörka månaderna.

Dessutom vistas vi mer inomhus, vilket ökar smittorisken ytterligare. Därför blir det extra viktigt att vara uppmärksam på kroppens behov och immunförsvarets funktion under vintern, då både solbrist och ökad exponering för virus utmanar kroppens skyddsmekanismer.

Vem riskerar att drabbas mest?

Vem som riskerar att drabbas mest av D-vitaminbrist under vintern beror på flera faktorer, där både fysiologiska och livsstilsrelaterade aspekter spelar in. Särskilt utsatta är personer med mörkare hud, eftersom högre halter av pigmentet melanin minskar hudens förmåga att producera D-vitamin vid begränsad solexponering.

Äldre människor löper också en ökad risk, dels för att huden blir tunnare och mindre effektiv på att bilda D-vitamin med åldern, och dels för att de ofta vistas mer inomhus. Små barn, särskilt spädbarn som ammas utan tillskott, är en annan riskgrupp eftersom bröstmjölk innehåller relativt lite D-vitamin och de små barnen sällan exponeras direkt för solljus under vintermånaderna.

Personer som bär heltäckande kläder av religiösa eller kulturella skäl kan också få i sig för lite D-vitamin, liksom veganer och andra som har en kost där fet fisk, berikade mjölkprodukter eller ägg sällan förekommer.

Ytterligare en grupp som kan drabbas är de som lider av sjukdomar som påverkar tarmens upptagningsförmåga, exempelvis celiaki eller inflammatoriska tarmsjukdomar.

Här kan du läsa mer om Vitaminer & Näringstillskott till Sveriges lägsta priser.

Även personer med nedsatt njur- eller leverfunktion kan ha svårare att omvandla D-vitamin till dess aktiva form. Slutligen påverkar också geografiska faktorer risken – ju längre norrut man bor, desto kortare är perioden då solen är tillräckligt stark för att möjliggöra D-vitaminsyntes i huden. Sammantaget är det alltså många olika grupper som behöver vara extra uppmärksamma på sitt D-vitaminintag under vinterhalvåret, och för vissa kan tillskott vara nödvändiga för att förebygga brist och dess konsekvenser.

Kost och tillskott – kan vi kompensera för solbristen?

Under vinterhalvåret, när solen står lågt och dagarna är korta, blir det svårt för kroppen att bilda tillräckligt med D-vitamin via huden. Därför får kosten en viktigare roll. Fet fisk som lax, sill och makrill är naturligt rika på D-vitamin, liksom äggula och vissa svampar.

Du kan läsa mycket mer om Sveriges billigaste VITAMINER här.

Trots detta kan det vara svårt att nå upp till de rekommenderade nivåerna enbart genom maten, särskilt för personer med särskilda kostvanor eller begränsad tillgång till dessa livsmedel.

Därför rekommenderas ofta tillskott av D-vitamin under vintermånaderna, särskilt för riskgrupper som äldre, personer med mörk hudfärg eller de som sällan vistas utomhus. Genom att kombinera en varierad kost med tillskott kan de flesta kompensera för solbristen och minska risken för bristrelaterade besvär. Det är dock viktigt att följa rekommenderade doser, eftersom för höga intag av D-vitamin också kan vara skadliga.

Framtidens lösningar: Innovationer och forskning

Forskningen kring D-vitamin och solbrist tar ständigt nya kliv framåt, och framtidens lösningar ser lovande ut. Innovativa teknologier som specialanpassad belysning, så kallad ljusterapi, har visat positiva effekter på D-vitaminproduktion och välmående under mörka vintermånader. Även utvecklingen av nya D-vitamintillskott, som lättare tas upp av kroppen, pågår.

Forskare undersöker dessutom genetiska skillnader i hur vi tillgodogör oss D-vitamin, vilket kan bana väg för individanpassade rekommendationer i framtiden. På sikt kan dessa framsteg bidra till att minska risken för D-vitaminbrist och dess negativa hälsoeffekter, särskilt i nordliga länder där solbristen är som störst.